Start up-professorn: ”Lika barn leker bra, olika barn leker ännu bättre”
Hur uppstår nytänkandet som gör att du och din arbetsplats kan skapa ännu mer värde och bidra till ett mer hållbart samhälle? En av nycklarna, enligt ”start up- och digitaliseringsprofessorn” Robin Teigland som är årets inspirationstalare på Atea IT-arena i höst, är att följa en enkel princip både privat och professionellt: – Lika barn leker bra, olika barn leker ännu bättre, säger hon.
Affärsmagasinet Veckans Affärer har tre gånger utsett Robin Teigland till en av Sveriges mest inflytelserika kvinnor inom teknik. Hon är professor i både företagsekonomi och digitalisering, brinner särskilt för innovationskraft, hållbarhet och entreprenörskap, och driver Ocean Data Factory Sweden, Sveriges första nationella havsdata-labb, som främjar innovation baserat på tillämpningen av AI på havsdata.
Skaffa dig tillgång till helt andra informationsflöden
På Atea IT-arena hösten 2021 tänker hon utveckla sin syn på kopplingen mellan it, nytänkande, infrastruktur och hållbarhet.
När du säger att ”lika barn leker bra, olika barn leker ännu bättre”. Vad menar du exakt, och varför är det så viktigt?
– Om du och din verksamhet ska kunna utvecklas i den takt som krävs idag, måste du skaffa dig tillgång till helt andra informationsflöden än du är van vid. Du behöver gå ut i periferin av dina personliga och professionella nätverk, så att du får reda veta vad som är på gång utanför den kunskapsvärld du vanligtvis befinner dig i. Strategiskt nätverkande är grunden i innovation. Utan att träffa personer som du inte brukar träffa får du inte ingångar in i den utvecklingen.
Hon vill visa hur nya lösningar uppstår när man gör nya kopplingar.
”Svaren på stora och viktiga utmaningar finns väldigt ofta utanför den egna sfären. Det gäller att ha ett öppet sinne, och att gå från att vara problemlösare till att bli lösningsfinnare. Jag kommer att ge flera exempel på det på Atea IT-arena.”
Ett par exempel ger hon redan nu.
Exempel på att gå från problemlösning till lösningsfinnande
Hon berättar om hur Chalmers-studenten Fredrik Åkerman tog sig an problemet med att kor släpper ut så mycket metangas.
På gymnasietiden hade han läst på internetforumet Reddit om en viss sorts alger som skulle kunna minska kornas utsläpp. Han utforskade detta vidare under en utbytestermin på Berkeley College i USA och började prata med olika forskare. Idag har hans företag Volta Greentech utvecklat en lösning där korna ges dessa alger som ett extra tillskott i kosten på 100 gram per dag. Det uppges reducera utsläppen med 80 procent.
Ett annat exempel på att det lönar sig att finna lösningarna handlar om de stora koldioxidutsläppen från fiskenäringen. Den fråga som de flesta fokuserar på är: Hur ska båtmotorerna till små och medelstora fiskarna kunna bli miljövänligare? Men det finns andra angreppssätt, menar hon – om man ger sig ut i periferin och tittar:
– Båtarna kan vara ute på havet i tolv timmar i taget, bara för att få en klen fångst med mest unga, små fiskar. Genom att skicka ut en drönare i förväg som läser av var det finns fisk av hög kvalitet kan tiden ute på haven minska med 50 procent och fångsten blir mer hållbar.
Gå bortom omvärldsbevakning
Är det alltså så att vi måste bli bättre på omvärldsbevakning?
– Omvärldsbevakning är för passivt. Jag vill snarare inspirera till att ge sig ut i periferin i de egna sociala nätverken och uppsöka andrahandskontakter i syfte att lära sig mer och hitta uppslag till experiment. Dina kontakter sitter på många spännande kontakter. Ta exempelvis en lunch med en student på Chalmers eller ett närliggande universitet för att lära av varandra. Vad skulle hända om ni utforskade möjligheten att göra ett enkelt pilotprojekt ihop?
Robin vill slå ett slag för varje medarbetares personliga roll i verksamhetens utveckling framöver.
”Alla i verksamheten kan ta initiativ. Vänta inte på direktiv uppifrån ledningsgruppen. En fråga du kan ställa dig är: Hur kan jag bli en del av att initiera mer hållbara lösningar i utvecklingen framåt.”
Under Atea IT-arena kommer du att möta våra kunder på ett 15-tal orter. Vilka är dina förhoppningar? Vad ser du mest fram emot?
– Att jag kan inspirera till nytänkande och till att söka nya svar. Genom att koppla ihop it och nytänkande med det faktum att Sverige ligger långt före många andra länder i hållbarhetsfrågor, kan många konkurrensfördelar skapas.
– För egen del hoppas jag skapa nya nätverkskopplingar för egna forskningsprojekt.
💡🧠 Om du inte har anmält dig till höstens Atea IT-Arena på din ort, är det dags nu om du vill försäkra dig om att få plats.
… sitt senaste it-inköp: ”Fiber in till mitt hus i Brastad”
… sin största it-svaghet: ”Att jag inte kan programmera”
… sin främsta it-styrka: ”Att jag ser kopplingen mellan it, hållbarhet, och företagsekonomi, och tydligt ser nya användningsområden för it”
… sitt tidigaste it-minne: ”När jag fick följa med min pappa och se superdatorn på Vanderbilt universitet i Nashville som 8-åring. Tre våningar hög var den.”
… sin största it-farhåga: ”Hacking. Att någon stänger ner systemen. Eller att en solstorm ska släcka allt. Vi är så beroende av it-system i samhället. Vi behöver bättre backup-system.”
… sitt största it-hopp: ”Människors kreativitet och lösningsförmåga.”
… var hon bor: ”Stockholm, Lysekil (både centralt och i Brastad norr om tätorten), och i Peniche, Portugal.”