Lärande i vardagen med Rebecka Dahlgren, Leg. Psykolog på Mindler 

Nu är det dags för del två i min bloggserie på temat lärande där jag samlat personer i mitt nätverk för att få deras perspektiv på temat. 

I denna del kommer ni få lära känna Rebecka Dahlgren och höra om hennes tankar kring lärande. Jag känner henne privat sedan många år tillbaka. Rebecka är fantastisk på att lyssna in och ge perspektiv, så det förvånar mig inte att hon idag jobbar som psykolog. Dessutom är hon på ett av Sveriges intressantaste scaleups just nu enligt mig, Mindler, som ni säkert sett och hört om i olika medier. Hon pratar bland annat om hur man kan skapa förutsättningar för lärande, och att man behöver vara snäll mot sig själv i sin resa mot nya kunskaper. 

💡Intervju med Rebecka Dahlgren Leg. Psykolog på Mindler 

Vad tänker du på när jag säger lärande? 

Först och främst tänker jag på pedagogik. Vi alla har nog en lärare som vi minns som extra duktig på att förklara saker för oss, kanske minns vi än idag vad hen sa. Lärande påverkas mycket av hur vi talar om olika ämnen och hur vi fångar hjärnan att vilja lära sig. Det handlar mycket om hur vi skapar rätt förutsättningar för lärandet och hur vi gör för att lära oss så enkelt som möjligt.  

En del i detta är så klart upplägget på lärandet och att förstå hur man själv lär sig bäst. Ofta handlar dessa om att man behöver använda olika sinnen för att lära sig effektivast; vissa behöver läsa, andra behöver göra något praktiskt. Många upptäcker detta i sin skolgång, eller kanske till och med har lärare som pratar om studieteknik. Däremot har inte alla sig det, och då kan det vara värt att utforska de bitarna för att förstå sig själv bättre. Exempelvis kan du göra detta genom att läsa på om lärstilar eller minnestekniker.  

Jag tycker mig börja se en förändring i bilden på lärande. Tidigare har det varit nästan för mycket fokus på att man ska lära sig så mycket som möjligt, ständigt utvecklas och bräcka sig själv (och andra) i sina prestationer. Jag upplever att tankarna kring detta har skiftat något och att man i stället lyssnar mer inåt och reflekterar mer. Man mår ju som bäst när man går i riktning med sina egna mål och värderingar. Gör man inte det blir det i stället något typ av lidande.  

Detta är även kopplat till exempelvis förändringsledning på företag. Just att agera med sina egna värderingar kan bli utmaningar på arbetsplatser där man vill genomföra förändringar. För att förändras långsiktigt krävs att medarbetarna vill det själva och ser personliga vinningen med det. Som ledare vid förändringar behöver man alltså tänka på detta och förstå hur man får sina medarbetare att utvecklas åt det hållet. Man måste i det förstå medarbetarnas behov och drivkrafter. 

Berätta om något du lärt dig den senaste tiden. 

Jag har lärt mig att dreja. Egentligen är jag mer van att lära mig teori, men att dreja är väldigt praktiskt. Det är visserligen inte frikopplat från teori, men det rör ju framför allt praktiska moment där händer och fingrar måste arbeta tillsammans med något jag inte kan styra med min egen vilja.  

För mig har skapandet blivit bortkopplat från prestation, jag går dit och det får bli vad det blir. Det var svårt till en början i och med att jag är mer van att det är fokus på prestationer och att jag kan kontrollera miljön omkring mig. För tio år sedan hade jag nog inte tänkt på samma sätt och snarare fått prestationsångest. Idag ser jag värdet av att inte prestera, utan låta det få vara bara roligt och utforskande. 

Vad är något du vill lära dig mer om härnäst? 

Jag jobbar mycket med att försöka ha rimliga krav och att fokusera på en sak i taget. Mitt nästa mål är att jag vill lära mig mer och politik och om samhället. Genom det kan jag bredda min kunskap och också vidare utforska mina egna övertygelser. Jag har köpt en facklitterär bok som jag har som mål att läsa inom ett år. Här är det viktigt för mig att nyfikenheten får styra, inte prestationen i att klara av ett visst kapitel på en viss tid. 

Hur jobbar du med lärande i din vardag? 

Som psykolog behöver jag lära ut grundläggande psykologi. Det är viktigt att mina patienter förstår varför de behöver göra vissa övningar och hur de kan göra för att nå dit de vill. Utan den förståelsen faller ofta psykologiska behandlingar sig ganska så platt. Här kommer också pedagogiken in, jag behöver lära känna patienten och förklara på ett sätt som går in.  

Jag jobbar mycket med att använda ett vardagligt språk så att det inte blir för vetenskapligt. Begrepp och definitioner blir ju lätt stelt och torrt och inte så lättförståeligt, så jag försöker ge konkreta exempel. Jag använder mycket metaforer och skapar bilder som gör att man kan förstå och ta till sig lättare. Sedan är det också viktigt att checka in och fråga om patienten hänger med, och utveckla utefter det.

Har du några konkreta tips på temat livslångt lärande? 

Jag tänker att det är viktigt att man har med sig att mycket förändras genom livet. Samhället förändras, andra människor i ens omgivning, och en själv förändras. Därför kan det vara svårt att jobba efter samma tekniker genom hela livet. Det beror dels på att förutsättningarna förändras, dels att den egna viljan och målen gör det. Det kommer alltså krävas olika saker från oss genom livet.  

Därför är det viktigt att stanna upp och kontinuerligt utvärdera läget. Detta kan man göra genom att ställa sig frågorna: 

• Hur går det? Har jag nått dit jag vill?  
• Vilka hinder har jag just nu? Har jag det jag behöver för att uppnå det jag vill? 
• Vill jag det här fortfarande? Varför/varför inte? Går det i linje med det som är viktigt för mig idag? 

I slutändan är det viktigt att vara snäll mot sig själv och kanske släppa lite på kraven om konstant utveckling. För man behöver ju faktiskt inte alltid konstant lära sig nya saker.