Guldstaden har ibland varit smeknamnet på Skellefteå, med hänvisning till Bolidens industri i ett av världens mineralrikaste områden. Det är också en kommun som tidvis haft mindre skimmer över sig, med vikande befolkningsunderlag, samhällsutmaningar och mer grustagskänsla än guld. Ett besök i Skellefteå i dag skvallrar om att förändring åter är på gång.
– Skellefteå har alltid växt och krympt i takt med sina industrier. Nu kommer en ny, smartare industrialisering som bygger på digitalisering, säger Michael Carlberg Lax, CIO i Skellefteå kommun.
Skapar förutsättningar och hanterar växtvärk
Han syftar på Northvolts beslut 2017 att etablera sin första batterifabrik här och de megainvesteringar regeringen talar om, när 1 000 miljarder ska pumpas in i industriprojekt i norra Sverige. I Michael Carlberg Lax uppdrag ingår att skapa förutsättningar för att hantera den växtvärk som ofrånkomligen kommer i spåren av dessa investeringar.
– Vi gjorde en tillväxtanalys i förhållande till de planerade industrisatsningarna. Den visade att Skellefteå med sina 74 000 invånare skulle behöva växa med cirka 20 procent på bara åtta år. Alla dessa industrier kommer att ställa nya krav på vård, skola och omsorg. Offentlig sektor över hela Sverige kämpar redan i dag med kompetensförsörjningen inom dessa områden, säger Michael Carlberg Lax. Det går helt enkelt inte att rekrytera tillräckligt många för att lösa det framtida behovet, menar han, i stället behövs nya lösningar.
Från låst information till lättillgänglig
Det sägs att vi lever i den fjärde industriella revolutionen, där information är en råvara. Därför faller det sig naturligt att det är just digitalisering Skellefteå satsar på. Genom att förenkla och standardisera informationsförsörjningen vill man skapa värde för både kommunens medborgare och företag.
– Alla kommuner har samma huvudvärk när det kommer till att få fram och dra fördel av tillgänglig information på ett smart sätt, till exempel inom vård och omsorg, säger Michael Carlberg Lax.
Problemen har bland annat handlat om att olika leverantörer har haft system som inte kan kommunicera med varandra. Att till exempel försöka göra det lätt för medborgare att se var det finns en ledig parkeringsplats, har fallit på att det är för svårt att få fram informationen som behövs som underlag, när olika parkeringsbolag har ansvar för olika delar av kommunen.
För att råda bot på detta har kommunen sedan drygt fem år tillbaka satsat på att byta teknisk plattform för att kunna arbeta på ett modernare sätt med att frigöra informationen.
- Till att börja med: inse att digitalisering inte främst är ett it-projekt. It-avdelningen ska visserligen äga de tekniska frågorna samt ha kompetens och ekonomi för att kunna göra sitt uppdrag, men för att lyckas behöver hela verksamheten engageras.
- Gör inte resan med ett kortsiktigt mål om att spara pengar, utan för att frågan är viktig för att kunna möta framtiden framgångsrikt.
- Låt hela organisationen göra sin hemläxa, genom att definiera viktiga termer och begrepp som möjliggör mer storskalig hantering av data. Till exempel: Hur definieras en anställd? Vilka processer finns? Finns en eller flera definitioner av organisationsstrukturen?
- Med ett ordentligt grundarbete sparar ni tid och resurser längre fram under utvecklingsresan.
- Upprätta en strategi för hur ni ska arbeta med informationsförvaltning. Definiera hur kvaliteten på informationen ser ut, vem som äger den, var den finns och hur den flödar.
Integrationsmotorn, en viktig pusselbit
Det inledande arbetet handlade mycket om att modernisera grundläggande it-infrastruktur som nätverk, serverdrift och säkerhetsarkitektur. Kommunens medarbetare skulle få tillgång till en modern, digital arbetsplats och det skulle bli enklare att hantera fler medborgarärenden digitalt.
– Nästa steg blev en satsning på kommunens informationsförsörjning, säger Fredrik Wallerström. Han är chef för enheten it-infrastruktur och en av de drivande bakom förändringsresan som Skellefteå befinner sig på
Skellefteå sökte en leverantör av en integrations- och API-plattform, det vill säga en lösning för att göra det möjligt att samla in och ansluta flera applikationer till varandra. Med den skulle till exempel det gå att ta fram information om lediga parkeringsplatser, oavsett vem som har ansvarar för en viss parkeringsplats.
– Vi gjorde en djupgående omvärldsanalys i jakten på en leverantör, där Atea var med som ett stöd under processen, säger Fredrik Wallerström.
Välj de områden som intresserar dig, så kommer våra specialister att välja ut den bästa läsningen.
IBM:s integrationsplattform blev lösningen
Den nya integrationslösningen behövde fungera med den befintliga it-miljön och stödja att applikationer kan driftas både lokalt och genom olika molntjänster. Kommunen ville också att det skulle vara möjligt att testa nya projekt i liten skala, som kunde växlas upp.
Valet föll till slut på IBM:s integrationslösning. Ateas underleverantör Enfo fick uppdraget att ansvara för den tekniska installationen. Fredrik Wallerström tycker att en kortfattad beskrivning av varför det blev just IBM:s integrationslösning riskerar att bli banal, med tanke på den gedigna process som föregick beslutet. Därför vill han hellre lyfta fram den strategi som valet grundande sig på:
– Vi i Skellefteå har valt att bygga våra lösningar på standardprodukter för att göra det lättare att hitta kompetens och samarbetspartners. Det innebär också att vi kan rida på en befintlig, teknisk utvecklingsvåg, säger han. Michael Carlberg Lax fyller i:
– Skellefteå har gjort ett generellt vägval: vi ska ha spetskompetens, men inte bygga de tekniska lösningarna själva. Projektet med integrationsmotorn handlar om teknik, men mycket mer om att skapa fungerande processer för styrning och leveransförmåga.
Från badtemperatur till startup
De första testerna av den nya integrationslösningen handlade om att ge medborgarna lättillgänglig information om badtemperatur från Skellefteås alla badplatser och att göra det enkelt att hitta en ledig parkeringsplats. Sedan dess har arbetet med att frigöra tidigare, svårtillgängliga data resulterat i flera nya, spännande projekt.
Till exempel har ett startupföretag använt data från socialtjänsten för att ta fram en tjänst som kan ge anhöriga bättre möjligheter att ge äldre stöd i vardagen. Med hjälp av sensorer kan kommunen mäta om en kaffebryggare är påslagen hemma hos en brukare eller när kylskåpet öppnas. Informationen används för att skapa en modell av ett beteendemönster.
– När det sker en avvikelse, låt säga att kylskåpet inte öppnas på en hel dag hos en brukare, kan systemet skicka en notis till en anhörig. Sonen eller dottern kan då ringa upp sin gamla mamma för att kolla hur det står till, säger Michael Carlberg Lax och konstaterar att det nu går att få loss data för att testa nya idéer i liten skala.
– Blir testet framgångsrikt pressar vi upp volymerna.
Policybeslut för satsningen
Skellefteå har gått vidare genom att låta en data scientist titta på hur samma tillvägagångssätt för datainsamling kan användas för att mäta energiförbrukning i kommunens fastigheter.
– En stor del av arbetet handlar om att verksamheten ska få upp ögonen för vad som är möjligt. Vi vet inte vad datan vi tillgängliggör kommer att användas till, men vi vet att ett datadrivet arbete föder idéer. Därför känns det bra att vi har framtidssäkrat oss med tekniken, säger Fredrik Wallerström.
Michael Carlberg Lax håller med och tillägger att det är viktigt att förstå att digitaliseringsresan som Skellefteå gör inte främst ska ses ut ett utgifts- eller besparingsperspektiv, med kortsiktiga ekonomiska kalkyler. I stället handlar det om en övertygelse om att en demokratisering av data i sig leder till samhällsutveckling. Michael Carlberg Lax kallar utvecklingen att gå från myndighet till medspelare:
– Vi vet att vi måste samarbeta för att lösa kommunens framtidsutmaningar. Öppnar vi upp tillgången till information blir vår förmåga att hitta nya vägar och lösningar obegränsad.
- Skellefteå kommun ville utveckla sina möjligheter att dela filer och information. Det övergripande, långsiktiga målet var att standardisera informationsförsörjningen och göra information mer lättillgänglig för medborgare och företag i kommunen.
- Den tekniska lösningen för att göra detta behövde vara kompatibel med den befintliga it-infrastrukturen, lätt att bygga kompetens kring och vara skalbar. Atea fungerade som stöd i den gedigna utvärderingsprocessen som Skellefteå genomförde, där valet föll på IBM:s intergrationserbjudande.
- Atea hjälpte till att etablera kontakt med underleverantören Enfo, vars spetskompetens hjälpte Skellefteå att implementera plattformen på ett effektivt sätt. I dag ger projektet värde till både Skellefteå kommuns organisation och dess invånare.
- Integrationslösningen är nu basen i det fortsatta arbetet med att digitalisera Skellefteå kommun
Journalist: Gabriella Sköldenberg
Fotograf: Jonas Westling