Progressiva verksamheter är drivkraften i hållbarhetsarbetet
Hållbarhetsmätningen Global 100 Index har återigen utsett Atea till världens mest hållbara bolag inom kategorin IT services. Chiara Selvetti, hållbarhetsdirektör på Atea – som samtidigt själv nominerats till en av Sveriges mäktigaste inom hållbarhet – tycker att utmärkelsen bör delas med alla progressiva kunder: De är ledstjärnor för branschen globalt, och vår största drivkraft i hållbarhetsarbetet, säger hon.
På Global 100 Index är en lång rad nordiska bolag representerade: bland annat Ericsson, Ørsted, Handelsbanken, Orkla, Vestas Wind Systems, Rockwool och Essity.
I arbetet med hållbar it lyfter Chiara Selvetti fram Region Stockholm och Malmö stad som särskilt progressiva. De har under många år drivit på en förflyttning i hela branschen, tillsammans med alla medlemmar i Advisory Board, som är en del av initiativet Atea Sustainability Focus. Men de har också bidragit till att Ateas eget hållbarhetsarbete blivit mer ambitiöst och långtgående, vilket gör att bolaget hamnar i topp på listan inom kategorin IT services.
– Vad vi har gjort är att ge våra mest engagerade kunder en röst in i it-branschen och samtidigt sprida kunskaper om hur branschen funkar. Atea är mitt i ett ekosystem av kunder, partners och leverantörer, där vi skapar en plattform för dialog och möjligggör en förflyttning. Det är så jag bäst kan förklara vår roll, säger hon.
Chiara Selvetti, hållbarhetsdirektör på Atea.
Gemensam bild om hållbarhet
Partners, it-köpare och Atea delar den gemensamma bilden om att branschen ska uppnå nettonoll utsläpp, bli cirkulär och respektera de mänskliga rättigheterna.
– Våra ambitioner hänger ihop. Vi har mål på Atea som handlar om att möjliggöra för våra partners och kunder att nå sina egna ambitioner inom hållbarhet, som i sin tur gör det möjligt för oss att nå fler av våra milstolpar.
Ett av Ateas mål är exempelvis att ta tillbaka minst en it-produkt för varje gång en ny produkt säljs:
– De produkter vi får tillbaka kan i en stor utsträckning återanvändas och därmed förlängs livet av it-utrustning. När det inte är möjligt vill vi ta vara på komponenterna och mineralerna i stället, så att de återvinns. Där har vi bland annat ett samarbete med Apple. Deras jätterobot plockar isär mobiltelefoner och tar ut mineraler och metaller på en kvalitetsnivå som gör att de direkt kan användas i nyproduktion. Det är helt fantastiskt.
Life cycle management hjälper kunder göra klimatsmarta it-val
Chiara är väldigt stolt över det gångna två årens fokus på att hjälpa kunder uppnå en hållbar livscykelhantering av it. Genom att öka kunskapsnivån och engagemanget både internt och bland kunder samt genom innovation och mervärde genom tjänster, hjälpte Atea sina kunder att spara hela 59,000 ton Co2e under 2022.
- Vi ser fram emot resultatet för 2023 då vi ser att flera verksamheter tagit nästa steg i sin cirkulära resa, säger Chiara.
Jobba tillsammans är nyckeln: Snart dags för årets hållbarhetsevent
Att jobba tillsammans med både kunder, partners och leverantörer är en nyckel för att ställa om till en hållbarare användning av it. Atea befinner sig i mitten av ekosystemet. Den 12 mars genomför Atea för sjätte gången Atea Sustainability Forum (ASF), Nordens största event för hållbar it. Och Chiara Selvetti ser fram emot de diskussioner som är i fokus i år:
– Vi tar avstamp i ASF-rapporten, som i år handlar om de bromsklossar som hindrar oss att komma framåt snabbare i hållbarhetsarbetet. En stor bromskloss är exempelvis de målkonflikter som uppstår i många organisationer; att kraven som de hållbarhetsansvariga ställer ofta krockar med upphandlarnas uppgift att säkerställa lägsta möjliga pris och snabbaste leveranstider. Hur skapas gemensamma mål där hållbarhet, ekonomi och kvalitet går hand i hand? Det ska vi diskutera tillsammans.
En annan diskussionspunkt på årets hållbarhetsevent tar upp bromsklossen där många underleverantörer inte lyckas leva upp till hållbarhetsförväntningarna:
– Vi är många längre upp i kedjan som vill se att leverantörerna konverterar till förnybar el, innoverar sina kemikalieprocesser och uppdaterar sina planeringssystem för att motverka användning av tvivelaktiga bemanningsföretag där risken för tvångsarbete är stor. Men vad gör vi när det inte händer? Vem ska ta ansvaret att betala för dessa omställningar hos leverantörer med små marginaler i sina verksamheter? Det är svåra frågor, men de behöver diskuteras.
