Återtag, återanvändning, återvinning – kärt barn har många namn
Vi reder ut begreppen med hjälp av Rasmus Holmén, specialist hållbar it, som också delar med sig av nycklarna till att uppnå 100 procent återtag och göra it-avdelningar till hållbarhetshjältar.
Återtag, återanvändning, återvinning, vad är vad?
Begreppen är inte alltid lätta att särskilja då de alla används i samma sammanhang och påminner om varandra. Låt oss dyka ner i begreppen och förstå vad det innebär i praktiken.
Allt börjar med ett återtag, det vill säga hantering av avyttrad utrustning som våra kunder inte längre har någon användning för. Kunden skickar in utrustningen till Atea som tar hand om den på ett säkert och miljömässigt sätt. När återtaget är utfört och utrustningen befinner sig i Ateas händer utförs en radering, avidentifiering och gradering av utrustningen.
Avfallstrappan är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och styr hur vårt avfall ska tas om hand. Här presenteras avfallstrappans fem nivåer. Bild tagen från Naturskyddsföreningen.
De produkter som går att ge ett nytt liv återanvänds och de produkter som är för skadade eller inte lyckats genomgå en 100% radering av information går till återvinning. Skillnaden här är alltså att en återanvänd produkt får ett förlängt liv hos någon annan medan en produkt som går till återvinning hanteras som avfall.
Atea strävar alltid efter att i första hand återanvända de produkter vi får in i vårt återtagsflöde och i andra hand återvinna.
Vilka är nycklarna till att nå 100 procent återtag?
Att nå 100 procent återtag är inte alltid lätt. Många strävar mot det men få lyckas. Hur kommer det sig? Vi kan ofta läsa i våra kunders hållbarhetsrapporter att de har som målsättning att nå 100 procent återtag, och vi vet även att det är tvingande i deras it-strategi. Ändå återtas bara 35 procent av det som köps in. Varför? Svaret är enkelt om du frågar mig - brist på kontroll. Att inte veta vilken utrustning som finns ute i verksamheten är förödande för återtagssiffran. Tänk om vi skulle ha full koll på den utrustning vi köper in och använder, det skulle leda till att vi vet vem som är användare och var enheten befinner sig. Ingen enhet skulle kunna hamna i ett skåp, i ett förråd eller i värsta fall i händerna på någon som inte ska ha den. Inte nog med att återtagssiffran blir sämre om produkten blir liggandes eller att ersättningen blir lägre, tänk på all den information som finns på enheten som kan komma bort. Det skulle kunna vara förödande för verksamheten. Därför vill jag trycka på vikten av kontroll som huvudnyckel.
Nyckel nummer två är medvetenhet hos användarna av enheterna. Förstår användaren vikten av att enheten ska tillbaka så kommer hen att se till att produkten går genom den process som it-avdelningen tagit fram, om det (förhoppningsvis) finns en sådan rutin.
Varför lägga tid på återtag av it-utrustning?
Rasmus Holmén, specialist inom hållbar it på Atea.
Först och främst är det ett ansvar som vi på Atea, som både återförsäljare och slutanvändare, tar för den utrustning vi sätter på marknaden. Produktionen av en ny enhet är enormt resurskrävande och många av de råvaror och metaller som är kritiska i tillverkningen av elektronik är på väg att ta slut, exempelvis indium och en del jordmetaller. Vid tillverkning av en nya dator går det åt cirka 1,8 ton råvaror, vatten, kemikalier och energi.
Med det sagt får jag ändå ofta höra att det finns viktigare saker att göra än att samla ihop it-skrot. Att leta rätt på utrustning som inte längre har något ”värde” för verksamheten är tidskrävande och tid är pengar. Jag förstår att vardagen inte alltid är lätt att få ihop, men så krångligt är det faktiskt inte. Att skicka in sin it-utrustning för återtag och få de hanterade på ett säkert och miljömässigt sätt är guld värt både för jorden och den som äger utrustningen. All information blir raderad och varje serienummer får ett raderingscertifikat.
Vid varje återtag görs även en sammanställning från Atea gällande hur mycket koldioxid som återtaget sparat på miljön. Alltså en klimatrapport som enkelt går att använda i verksamhetens årsredovisning för att stärka sitt hållbarhetsarbete. För alla it-avdelningar som har hållbarhetsmål så är detta ett färdigt verktyg för att påvisa vad just ni gör för att hjälpa er verksamhet på er hållbarhetsresa. Vi på Atea vill göra er till hållbarhetshjältar. Alla de enheter som får ett nytt liv genererar dessutom en ersättning som ni som kund får tillbaka.
Det enklaste sättet att nå 100 % cirkularitet är genom en cirkulär köpmodell/leasing
Assetkontroll
Kontroll över verksamhetens assets från köptillfället till end of lease via Ateas Asset Management (AAM) portal.
- AAM är en nyckelfärdig lösning som managerar utrustningen under hela livscykeln
- Integrerad information från order, förändring av utrustning, leverans och
återtagsprocess - Enkelt att integrera med ert nuvarande asset system
- Tillgång till standardrapporter
- Fullt integrerat med Ateas hållbarhetslösning
Hållbarhetskontroll
Att inte äga sin egen utrustning under användning gör att vi på Atea kan säkerställa ett bra återtag. Som kund hyr ni enheten av Atea och på så sätt vet ni att enheten kommer skickas tillbaka eftersom produkten inte ägs av er. Genom återtaget kan vi sedan ge produkterna en förlängd livscykel och ett nytt liv. På så sätt ser vi till att minska produktionen av ny utrustning. Återtagspolicy är integrerat i affärsmodellen vilket säkerställer att utrustningen återanvänds eller återvinns samt att data raderas på ett korrekt sätt.
Kostnadskontroll
Den cirkulära modellen ger er också kostnadskontroll. Genom att betala löpande per månad under nyttjandetiden, slipper ni stora investeringar, sänker era kostnader samt blir mer flexibla. Det förenklar administrering, budgetering och prognostisering.
