Alla pedagoger måste veta hur digitala verktyg stärker lärandet

I tre år har Jenny Stanser systematiskt arbetat för att kommunens 850 grundskolelärare ska veta när och hur digitala verktyg bäst stärker elevernas lärande.

Startskottet för Jenny Stansers egen digitala skolresa kom under ett studiebesök på en skola i London. Ögonöppnaren var en mattelektion. I klassrummet fanns endast fem Ipads, men eleverna fotograferade sitt arbete och beräkningarna speglades på klassrummets digitala whiteboard. Sedan kunde elever och lärare tillsammans resonera kring de olika lösningarna.

Jenny Stanser, Verksamhetschef för Södertäljes grundskolor

– Det blev en aha-upplevelse för hur bra digitala verktyg kan fungera när de stöttar lärandet och bidrar till en diskussion kring det man jobbar med, säger hon.

Tillsammans med skolledare från hela Sverige åkte Jenny Stanser till London 2016. Det var på Ateas skolutvecklingsresa i samband med Bett, en av Europas största årliga skolmässor. Mattelektionen var en del av skolbesöket som anordnades under resan.

– Resan med Atea till London gav mig en fördjupad förståelse för hur digitala verktyg kan användas i undervisningen. Insikterna är en del av bakgrunden till varför jag belönades med utmärkelsen Årets digitaliseringsledare, säger Jenny Stanser.

Digitalt – om det höjer kvalitén

Ett år efter Londonmässan utsågs Jenny Stanser till ny verksamhetschef för Södertälje kommuns 19 grundskolor. I uppdraget ingick digitalisering av skolverksamheten. Från första stund var hennes fokus att digitala verktyg endast ska användas när de höjer kvalitén på undervisningen och stärker lärandet.

De som jobbat med Jenny Stanser vet att hon aldrig hoppat på det digitala frälsningståget – det är så hon beskriver dem som anser att digitalisering är lösningen på allt. Själv ser hon sig som typen som helst håller handen på nödbromsen, för att försäkra sig om att resan går åt rätt håll och att ingen blir kvar på perrongen. Hon har helt enkelt sett för många skräckexempel på hur digitala verktyg används på fel sätt.

– Som när läraren visat en Powerpoint och sen lämnar eleverna med en inlämningsuppgift. Läraren förlorar då kontrollen över vilket lärande som sker eller inte sker, säger hon.

Det kan fungera, men bara för äldre elever och för de elever som kan leda sig själva.

– Men här jobbar vi med grundskola och i Södertälje har vi många elever som behöver ett aktivt lärarstöd under hela lektionen, säger hon.

Så stärker du lärandet

Att jobba digitalt och på distans gör det ännu viktigare att hålla i undervisningen. Därför gäller det att arbeta fram ett lärande där man hela tiden har en diskussion kring det man jobbar med och varför, precis som i klassrummet i London. Som bra exempel beskriver hon hur kommentarer och uppmuntran i delade dokument kan få elever som annars bara skrivit några rader att skriva mer.

– Med bra stöttning och ett formativt bedömningsarbete kan de digitala verktygen bidra till att höja nivån på uppgifterna och hjälpa eleverna att komma längre i sitt lärande, säger Jenny Stanser.

Eniga om hur verktygen bör användas

En oberoende jury bestående av forskare och framstående personer som arbetar med skolans digitalisering utser vinnaren till Årets digitaliseringsledare. I motiveringen till årets utmärkelse lyfts arbetet med att: ”Skapa ett sammanhang där både chefer och medarbetare har haft tydliga vägledande principer att hålla sig till”.

– Oavsett om man talar med mig, en rektor, en lärare eller en grundlärare på ett fritidshem så har vi lyckats få fram en gemensam idé om hur man ska använda digitala verktyg i undervisningen, förklarar hon.

Bredd i stället för spetskompetens

Mycket fokus har alltså lagts på att kvalitetssäkra och förankra nya digitala arbetssätt hos samtliga 850 lärare och fritidspedagoger som arbetar på de kommunala grundskolorna i Södertälje.

– När en skola ska digitaliseras väljer 99 av 100 rektorer att skicka en arbetsledare eller representant från varje arbetslag på utbildning. De ska sedan agera spjutspets och på ett för mig helt obegripligt sätt sprida sin kunskap så att det uppstår god undervisning i alla klasser, säger hon.

Jenny Stansers lösning är att satsa på bredd i stället för spetskompetens. Ska digitaliseringsresan vara gemensam måste alla skolans lärare utbildas i Informations- och kommunikationsteknik (IKT).

Kompetensutveckling för 850 lärare

Eftersom det varit en omöjlighet att låta kommunens 850 grundskollärare delta i skolmässan i London och få samma aha-upplevelse som hon själv upplevt, bestämde sig Jenny Stanser för att ta Bett till Södertälje.

– Med hjälp av kloka föreläsare satte vi ihop ”Bättre än Bett” – ett utbildningspaket på tre heldagar där det även ingick arbetsuppgifter för kollegialt lärande på skolorna. Det blev en jätteomfattande kompetensutvecklingsinsats där alla verkligen fick jobba med ”Hur kan jag använda digitala verktyg i mitt ämne så att det stärker lärandet”.

Ett gemensamt normalvärde

En del av det fortsatta arbetet har handlat om att ta fram det Jenny Stanser kallar ett normalvärde.

– Hur vill vi att digitala verktyg ska användas i undervisningen när det funkar som bäst? Det ska vara medvetna val. Det ska finnas källkritik och det ska stärka lärandet både formativt och summativt.

Hur detta lyckas mäts genom att all personal i kommunen får skatta hur väl de tycker att det normalvärde som eftersträvan uppnås.

Digital undervisning, en del av kvalitetsarbetet

Efter tre år är arbetet med att utveckla undervisningen med hjälp av digitala verktyg en naturlig del av det pågående kvalitetsarbetet på skolorna. Södertälje kommun har också jobbat mycket med att kvalitetssäkra appar och andra digitala verktyg i alla ämnen. I takt med att skolorna börjat använda både fler enheter och Office 365 fullt ut har det även krävts ökad bandbredd förbättrade wifi-nätverk på skolorna.

Viktig samarbetspartner

En del av Ateas uppdrag har varit att ta fram paketlösningar som gör det enkelt för rektorerna att beställa den teknik som behövs för elever och klassrum.

– Atea har varit en jätteviktig samarbetspartner. Jag tror faktiskt att jag varit ganska jobbig, men de har hela tiden varit väldigt lyhörda och bra på att följa de behov vi uttryckt, säger Jenny Stanser.

Behövde hitta ett gemensamt spår

Det är lätt att tro att den största utmaningen varit att få in alla kommunens grundskolelärare på samma digitala spår.

– Men, säger Jenny Stanser, den största utmaningen har faktiskt har varit att få de skolor som sprungit i förväg att växla in på det gemensamma spåret.

Innan hon påbörjade sitt uppdrag 2017 hade kommunen bromsat digitaliseringstakten. Det fanns en osäkerhet kring hur lärandet och resultatet påverkas. Samtidigt ingick digitalisering i läroplanen.

Samsyn utan tvångströja

– Alla rektorer hade inte rullat med tummarna i väntan på den digitala vårfloden. Några skolor hade tagit egna initiativ med arbetsformer och teknik som inte synkats med kommunens, säger hon.

Att få in dessa skolor på samma spår utan att få likriktningen att kännas som en tvångströja har inte varit lätt. Andra utmaningar har varit att stötta eftersläntrarna, de som haltat efter när det gäller teknik och kompetensutveckling.

– Här har Atea varit fantastiska på att åka ut och stötta de enstaka rektorer som inte är på banan ännu, säger hon.

Var tydlig och gör medvetna val

Sedan utmärkelsen Årets digitaliseringsledare har kollegor i skolvärlden bett henne dela med sig av sina bästa tips kring digitalisering av undervisningen. Svaret är nog inte det mest förväntade.

– Ibland är det faktiskt bättre att använda papper och penna. Det som är viktigt är att våga vara tydlig och göra medvetna val. De digitala verktygen ska användas så att de stärker lärandet, säger Jenny Stanser.

Text: Susanna Lindgren
Foto: Fredrik Andersson