Vilken nytta kan iPads göra för eleverna i den anpassade grundskolan? I Ronneby har både lärare och forskare upptäckt att eleverna blir bättre på att uttrycka sig, blir mer självständiga och får mer lust att lära sig saker – så länge det finns en genomtänkt strategi bakom användningen.
Ronneby kommun
Ronneby
Skapa en genomtänkt strategi bakom användningen av iPads i den anpassade grundskolan för att öka elevernas möjlighet att uttrycka sig, bli mer självständiga och få mer lärlust.
Den anpassade grundskolan i Ronneby har helt förändrat sitt sätt att använda iPads i lärandet.
– De första åren saknade vi en gemensam idé om vad vi ville uppnå med plattorna. Då bidrog inte tekniken med så mycket, utan ledde snarare till förvirring, berättar Maria Mihal, som både är pedagog på kommunens anpassade grundskola och IKT-stödjare med fokus på att driva pedagogiskt utvecklingsarbete genom digitalisering.
Maria Mihal, är både är pedagog på kommunens anpassade grundskola och IKT-stödjare med fokus på att driva pedagogiskt utvecklingsarbete genom digitalisering.
Anette Pfeifer är rektor för den anpassade grundskolan i Ronneby.
Hon målar upp bilden av att plattornas introduktion i verksamheten 2018 blev som ungefär som att elever och lärare fått en splitter ny bil, där fokuset blivit mer på att ”pimpa” bilen, trycka gasen i botten för skojs skull, och välja rätt musik i högtalarna – i stället för att komma överens om vart man ska köra och se till att sido- och backspeglarna är rätt inställda.
– En del lärare letade själva upp och laddade ner appar de tyckte var bra. Det visar på entusiasm och driv, men det ledde också till mycket frustration bland eleverna när andra pedagoger inte hade koll på alla dessa appar, berättar Anette Pfeifer, rektor för den anpassade grundskolan i Ronneby.
Maria fyller i:
– Ja, och i många fall blev plattan mest en morot i undervisningen, snarare än att vara ett hjälpmedel. När en uppgift var avklarad fick eleven spela ett spel, eller kolla på YouTube.
Strävan att möta varje elevs behov – även digitalt
Efter en tid med plattorna i skolan började Anette och Maria fråga sig:
”Varför anpassar vi inte användningen av de digitala verktygen efter de faktiska behov som varje elev har, precis som vi gör med allt annat?”
De saknade diskussioner om hur plattan kunde användas som ett kompensatoriskt verktyg i undervisningen.
– När det gällde det analoga var vi extremt duktiga. Vi anpassade både studiematerial och studievillkor efter var och en av våra elevers behov; förstorade texter på papper, läste för dem och skrev ner saker åt dem. Men när det gällde iPads och telefoner hade vi ingen plan för hur vi skulle dra nytta av de kompensatoriska hjälpmedel som finns; som att förstora text, få text uppläst och så vidare, säger Anette.
Det här ledde till beslutet att inleda en förändringsresa med siktet inställt på att nyttja iPaden som kompensatoriskt verktyg i den anpassade grundskolan.
– Vår ambition var att få in plattan som en naturlig del i undervisningen, som ytterligare ett sätt att kompensera för olika former av nedsatta förmågor, säger Anette.
Och de har verkligen lyckats. Två år in på förändringsresan märks en dramatisk skillnad i hur eleverna utvecklas.
Så används plattorna som kompensatoriska hjälpmedel idag
Eleverna får nu helt nya möjligheter att utveckla sina kunskaper och förmågor, både med hjälp av grundläggande hjälpkonfigurationer i plattan och med kompensatoriska appar som ClaroSpeak Plus, som ger ytterligare möjligheter att både lyssna på texter och skriva genom att tala.
Anette ger ett konkret exempel på hur knutar löses upp för eleverna:
– En del av våra elever har stora svårigheter med att skriva, då de måste kämpa så otroligt mycket mer än andra barn med att forma bokstäver. Om du ger elever i årskurs 5 i uppgift att skriva så mycket de kan om fåglar, så kanske en av våra elever klarar av att skriva tre meningar. Men när de skriver med hjälp av tal-till-text kan de få ihop 20 meningar, säger Anette.
Liknande lyft blir det för eleverna när de ska reflektera över textinnehåll:
– Om de lägger all sin energi på att läsa texten, så har de svårt att förstå betydelsen av innehållet. Får de i stället lyssna på texten kan de berätta mycket mer om den än vad de kunde tidigare, säger Anette.
Även röstassistenten Siri* används mycket, som exempelvis i matematiken:
*Så hjälper Siri eleverna
- Snabb informationssökning. Eleverna kan ställa en enkel fråga till Siri och få ett snabbt svar.
- Ställa larm/påminnelse. Eleverna ställer ett larm för när rasten, lektionen är slut, eller om det är något annat hen behöver påminnas om (medicin, bli hämtad och så vidare).
- Rättning. Siri kan hjälpa eleverna att rätta tal som de har räknat ut.
- Språkövningar. Eleverna tränar uttal så att Siri förstår.
- Väcka intresse för den digitala världen. Eleverna tycker att Siri är kul, och blir då motiverade att utveckla sig mer i den digitala världen.
– Elever kan numer ofta rätta sig själva. I stället för att fråga läraren vad 35+8 blir, kan de fråga Siri, förklarar Maria.
Siri hjälper eleverna att bli mer självständiga:
– När läraren säger att de kan sitta inne i ett tyst rum och jobba, men måste komma tillbaka om en kvart, så har de tidigare haft svårt med tidsuppfattningen. Nu kan de själva sätta en timer med hjälp av Siri. De kan också följa sin inspiration och lära sig saker utan att vara beroende av en annan vuxen som hjälper dem: ”Siri, hur ser en blåval ut”, säger Maria.
Hon trycker på att den verbala språkutvecklingen kommer på köpet när Siri används:
– Många av våra elever har språkstörningar som gör talet otydligt, så de behöver öva mycket. Med Siri lär de sig att artikulera orden tills de blir förstådda. De märker att Siri förstår bättre ju mer noggranna de är i sina formuleringar. De märker att det gör skillnad.
”De tekniska hjälpmedlen ger förutsättningar för de här eleverna att faktiskt kunna uttrycka sina tankar, känslor och kunskaper i skrift, liksom att ta till sig av skriftlig information ute i samhället.”
— Christina Sand, Doktorand
Forskare bekräftar: Så blommar eleverna ut med hjälp av kompensatoriska digitala hjälpmedel
Användningen av iPads i den anpassade grundskolan i Ronneby väcker intresse även i forskarvärlden.
Christina Sand, doktorand vid Linnéuniversitetet i Växjö, skriver just nu på en doktorsavhandling med fokus på hur teknik kan påverka läs- och skrivförmågan för elever med intellektuell funktionsnedsättning inom grund- och gymnasieskolan. I sina studier har hon bland annat följt fyra av Anettes och Marias elever på nära håll.
Särskilt uppseendeväckande, tycker hon, är att eleverna har så mycket mer att berätta om de har möjligheten att använda sig av tal-till-text:
– Inte nog med att eleverna i studien kunde förmedla fler ord och meningar. Även kvaliteten på innehållet förbättrades. Det var jag inte riktigt beredd på, särskilt med tanke på att tekniken faktiskt kräver en del också: Man ska lära sig att säga "punkt", "frågetecken" och "nytt stycke", och så vidare. Men eleverna anammar tekniken väldigt fort.
Hennes avhandling är ännu inte färdig, men hon säger att resultaten från studierna är tydliga:
– De tekniska hjälpmedlen ger förutsättningar för de här eleverna att faktiskt kunna uttrycka sina tankar, känslor och kunskaper i skrift, liksom att ta till sig av skriftlig information ute i samhället. Jag känner mig ganska säker på att både text-till-tal- och tal-till-text-verktyg kommer att få stort genomslag i den anpassade grundskolan, säger Christina.
Nästa steg
Hittills har det stora fokuset varit på att ge lärare och elevstödjare den kompetens som krävs för att kunna anpassa plattorna efter varje elevs behov.
– Personalen har blivit trygga i det nu. I de samtal jag har med lärarna märker jag att de tycker att det är roligt att med hjälp av plattorna göra eleverna mer självständiga, inte bara i klassrummet utan även i att kunna bli mer delaktiga i världen utanför, säger Anette.
Vad blir då nästa steg för anpassade grundskolan i Ronneby i användandet av iPads?
– Först vill vi befästa kunskaperna ännu mer i alla arbetslagen och bli ännu bättre på att bli ”digiloga” i undervisningen, så att analoga och digitala metoder integreras mer. Sedan är vi redo att hjälpa eleverna att mer självständigt gå in i inställningarna och anpassa funktioner och appar efter sina behov, säger Anette.
Vägen till förändring - steg för steg
En viktig förklaring till Ronnebys framgång med iPad-användningen i undervisningen är att skolan tog sig an utmaningen i en strukturerad process:– Vi fick stöd och hjälp av Atea att ta oss an det här systematiskt. Det blev väldigt strukturerat och tydligt för oss själva i hur vi ska lägga upp det, säger Anette Pfeifer, rektor för den anpassade grundskolan i Ronneby.Framför allt lades mycket energi på att skapa en gemensam vision om de önskade effekterna:– Vi klargjorde att eleverna ska använda sina iPads som hjälpmedel för att bli mer självständiga och delaktiga. Användningen ska vara en naturlig del av skolgången snarare än en belöning. Det är även viktigt att personalen har den kompetens och kunskap som krävs, så att de känner sig trygga i att planera, strukturera och leda undervisningen för positiva resultat.Från den visionen diskuterade de sig fram till hur det kan se ut i praktiken – att exempelvis både personal och elever kan anpassa och använda hjälpmedelsfunktionerna – och vilka aktiviteter som då måste genomföras, och se över resurserna.– Tack vare att vi fick hjälp med den här processen undvek vi att förivra oss och fastna i detaljer, samtidigt som vi kunde välja de utvecklingsområden som vi tyckte passade oss, säger IKT-stödjaren Maria Mihal.
Apple i skolan
Vårt arbete tar avstamp i skolans styrdokument och relevant forskning. Strategi, utveckling och teknik är de grundstenar som hela vårt erbjudande vilar på.
Apple i skolan