Därför behöver digitaliseringen i skolan både gasa och bromsa
Borde digitaliseringen i skolorna bromsa eller gasa? Har digitaliseringen gått för långt? Debatten om skolans framtid är skev, menar Örjan Johansson, nationell affärsenhetschef för Education på Atea: – Digitaliseringen är inte en fråga om antingen eller, utan om både och.
I vissa fall är digitala hjälpmedel överlägsna, ibland är traditionella metoder betydligt bättre. Polariseringen i debatten försvårar för skolan.
De mest entusiastiska digitaliseringsförespråkarna vevar i den ena ringhörnan, och i den andra står de som älskar skolan som den en gång var.
Men vägen framåt är vare sig att placera skolorna i det virtuella molnet eller att återgå till en skola fri från inloggningar och skärmar. Det låter i debatten som att vägvalet står mellan dessa extremer, konstaterar Örjan Johansson.
– Det är dags att sluta tjafsa så polariserat. Diskutera i stället hur vi kan kombinera digitala hjälpmedel och en mer traditionell skola. Vi behöver båda delarna i skolan för att tillgodose alla elevers behov, utnyttja resurser effektivare, och förbereda eleverna för morgondagens samhälle.
Han lyfter fram sju områden i skolan som exempel: läromedel, kontakten med vårdnadshavare, lärarnas administration, trygghet/säkerhet, lärarledd undervisning, grupparbeten och individuell anpassning för elever.
Hur kan skolan hitta en balans mellan det traditionella och det digitala?
– Det är den balansen vi behöver hitta. Inte att slänga bort det ena eller det andra.
Läromedel
Digitala läromedel möjliggör bland annat: Att elever kan jobba med ett levande och aktuellt material, ett innehåll som dessutom kan förstärkas med videor, animationer och ljud som ökar förståelsen och skapar mer engagemang. Tekniken gör det även enkelt för lärarna att ge elever (och deras vårdnadshavare) tillgång till allt det material de behöver i skolan och under läxläsningen. Risken att elever glömmer skolböckerna hemma, eller i skolan, elimineras.
Traditionella läromedel möjliggör bland annat: Läroupplevelser helt utan behov av inloggning. Det underlättar djupläsning och reflektioner, ger ögonen en paus från skärmen, och fysiska skolböcker skänker en speciell taktil känsla av att kunna bläddra i materialet och skriva ner noteringar i marginalen med vanlig penna.
Kontakten med vårdnadshavare
Digitala kontakter med vårdnadshavare möjliggör bland annat: Effektiv och omedelbar kommunikation – om sjukledighet, hemuppgifter, planering av utflykter, veckan som gått och mycket annat. Det blir lättare att hålla vårdnadshavare uppdaterade, och alla inblandade har en dokumentation över vad som har kommunicerats och när. Smidigt att samla in vårdnadshavares medgivanden digitalt när det behövs.
Traditionella kontakter med vårdnadshavare möjliggör bland annat: Lära känna-fasen, personligt förtroendeskapande, och samtal om känsliga eller svåra frågor (exempelvis att förebygga potentiella problem med enskilda elever). Att träffas fysiskt kan också underlätta kontakten när det finns svårigheter med exempelvis språk i relationen till vårdnadshavarna.
Lärarnas administration
Digitala hjälpmedel möjliggör bland annat: Snabb och effektiv dokumentation av närvaro och frånvaro (och även automatisk rapportering i realtid på både klass-, skol- och kommunnivå), enkel tilldelning av läxor och uppgifter, och en strukturerad omdömeshantering, betygsättning och feedback, samt dokumentation och uppföljning av elevers framsteg och utveckling. Även AI kan användas som stöd, för att bedöma elevernas arbete och ge feedback (antingen automatiskt, eller som assistens till lärarens egen feedback), vilket sparar lärarens tid.
Traditionella metoder möjliggör bland annat: Low-tech-lektionsplanering med papper och penna. I vissa lägen kan det vara att föredra. Ibland är det också lämpligare att ge feedback eller ta djupare diskussioner på tu man hand i stället för att kommunicera i skrift. Ett samtal med en vårdnadshavare om barnets frånvaro från lektionerna kan göra mer skillnad än att skicka en automatiserad påminnelse via sms eller mejl.
Tryggheten och säkerheten
Digitala hjälpmedel möjliggör bland annat: Att eleverna utvecklar en sund relation till tekniken, med beteenden och förhållningssätt som minskar risken för att de utanför skolan blir offer för fake news, cybermobbning eller it-brott. Tekniken kan även stärka den fysiska tryggheten på skolan. Via en app i telefonen kan lärare numera slå larm när livshotande situationer uppstår, som den i maj på Grimstaskolan i Vällingby. Där kunde inlåsning påbörjas omedelbart efter att en man med pistol siktats på skolan. Var tredje högstadie- och gymnasielärare är idag oroade för attacker under skoltid.
Traditionella metoder: Direkt kontakt med elever – i klassrum, korridorer, och skolgårdar – är fortfarande det mest effektiva sättet att fånga upp signaler om att elever inte mår bra, inte känner sig trygga i skolan (eller i sin hemmiljö), eller blir utsatta för mobbning. Kroppsspråket säger ofta en hel del. I den fysiska skolmiljön har läraren också större möjligheter att utveckla elevers förmåga att hantera konflikter och agera respektfullt mot varandra.
Den lärarledda undervisningen
Digitala hjälpmedel möjliggör bland annat: Att lektioner kan genomföras på distans, vilket gör att elever kan hänga med även när de är hemma krassliga – eller om de har en psykisk, kognitiv eller fysisk variation som gör det omöjligt att vara med på alla lektioner i klassrummet. Ibland finns även moment i lektionerna som elever kan behöva se en gång till, exempelvis när läraren går igenom hur man löser matematikuppgifter. Då kan den genomgången spelas in, och göras tillgänglig i efterhand på den digitala plattformen. Det är även lätt att ta in specialistlärare som undervisar flera klasser samtidigt på distans. Det ger eleverna mer nyanserad kunskap, samtidigt som tid frigörs för den vanliga läraren. Lektionerna kan även stärkas med hjälp av multimedia och interaktiva presentationer.
Traditionell undervisning: Läraren kan observera varje elev tydligare och vad som sker ”under ytan” i klassrummet. Nära dialoger med eleverna, och diskussioner, är lätta att skapa. Det går även att genomföra labbexperiment och andra övningar där händer och fysiska objekt underlättar inlärningen. En helt analog klassrumsundervisning är även helt oberoende av att teknik fungerar (så länge som lamporna lyser). Ljud försvinner inte, det uppstår aldrig fördröjningar i bild- och ljudöverföring, Många elever har lättare att koncentrera sig när inga digitala distraktioner finns närvarande.
Grupparbeten
Digitala hjälpmedel möjliggör bland annat: Att elever lär sig använda projektverktyg, dela filer och resurser, hålla varandra uppdaterade, och jobba i samma dokument i realtid. Det är ofta så projekt bedrivs i arbetslivet idag. Digitala verktyg kan även göra det enklare för läraren att spåra varje medlems bidrag och framsteg i grupparbetena, vilket kan vara till hjälp för att utvärdera prestationer.
Traditionella grupparbeten: Att sitta runt ett fysiskt bord kan vara en stor fördel för att ta mer komplexa diskussioner, och för att hålla alla engagerade. Samtidigt utvecklas de sociala färdigheterna. Särskilt för de yngre barnen är traditionella grupparbeten utvecklande.
Individuella anpassningar
Digitala hjälpmedel möjliggör bland annat: Att lärandet kan anpassas efter elevens förmågor och förståelse, både vad gäller svårighetsgrader och typ av innehåll. Mycket inlärningen kan även utgå ifrån elevens egna intressen, vilket innebär att en fotbollsintresserat barn exempelvis kan få räkneuppgifter kopplat till fotbollens värld. Rättning kan ske i realtid, och även skräddarsydd feedback baserat på ”sticking points”. Allt det här frigör tid för lärarna att lägga mer tid på elever som behöver mer traditionell stöttning.
Traditionella metoder: Ger en mänsklig kontakt och ett emotionellt stöd när det känns tungt för eleven. En hand på ryggen och frågan ’Hur går det?’ kan betyda massor. Det mänskliga mötet fångar också upp behov som inte alltid syns på ytan. En del elever behöver mycket mer av det där personliga, andra blir störda av det och trivs bäst att själv styra sin inlärning.
Takeaway: Både det traditionella och det digitala behövs i skolan
Exemplen ovan visar tydligt varför debatten ”ja eller nej till digitalisering i skolan” blir fel, menar Örjan Johansson.
– Det traditionella i skolan fyller en viktig funktion och kan inte helt ersättas med digitala lösningar. Samtidigt har vi en lärarbrist som kommer att öka, och troligtvis allt tajtare ekonomiska resurser åren framåt. Så att återgå till en analog skola är inte heller en lösning. Vägen framåt är att låta det digitala och det traditionella komplettera varandra.
Vi kan bland annat hjälpa till med att kartlägga den digitala kunskapen, välja rätt digitala verktyg eller hjälpa till med förändringsledning i verksamheten.
Att hitta balansen mellan digitala och traditionella metoder är inte lätt. Det går inte att säga att "en storlek passar alla”:
– En mängd olika faktorer behöver vägas in, som exempelvis elevernas åldrar, ämne, elevantal, lokala utmaningar och så vidare.
Överlag behövs strategier och planering för att lösningarna ska landa väl – oavsett vilka verktyg och metoder och hjälpmedel man använder sig av.
– Det är inte tekniken det ytterst handlar om, utan om människorna. När digitala lösningar har misslyckats i skolan, så har det berott på att man inte har utgått ifrån människorna som ska använda den. Det betyder inte att man ska dra slutsatsen att skolan ska återgå till hur den en gång var, säger Örjan.
