Hur gick genrepet inför de Digitala Nationella Proven (DNP)?
Tänk dig att en statlig myndighet levererar en digital lösning som 1 100 offentliga och privata organisationer måste ställa om till och börja använda vid ett givet datum. Stora som små, oavsett resurser. Där börjar resan med de digitala nationella proven. Hur har det gått?
Tänk dig att hälften av dessa 1 100 organisationer är små och resurssvaga, att den avancerade tekniken för anslutning till myndighetens tjänst inte finns och att de användaruppgifter som behöver överföras till myndigheten inte går att få ut ur systemleverantörernas it-tjänster. Det var en stor resa som skulle ske.
"Jag har kommit fram till två saker", säger en bekymrad rektorn på en liten friskola som har fått en genomgång av "DNP", som de Digitala nationella proven kallas. "Jag kommer inte att fixa det här själv med min it-tekniker (som också är lärare och vaktmästare). Jag har inte heller råd att anlita den hjälp jag behöver.". Hon tackar för genomgången, och säger att de får ta nya tag nästa år.
Det här är en av många kunder som under det senaste året har vänt sig till Atea för att förstå hur hela DNP-lösningen hänger ihop och hur man navigerar rätt utifrån sin unika situation och digitala ambitioner. Oavsett om man är en storstadskommun eller en liten friskola med några få klasser, ska alla med på DNP-tåget. Men DNP är svårt och alla har behövt hjälp.
Skolverkets ansvar i relation till skolans
Sverige är ett avlångt land med en ägarstruktur och en styrning av skolan som förmodligen är helt världsunik. Skolverket är den statliga myndighet som på regeringens uppdrag styr svensk skola genom skolhuvudmännen. Skolverket ska dock i övrigt hålla sig på armlängds avstånd från det som händer inom skolans fyra väggar, eftersom det är rektor på skolan som ansvarar för sin skolverksamhet. Skolverket kan dock upplysa och utbilda skolan via ett rikt utbud av stöd och kurser.
När Skolverket 2017 fick i uppdrag att ta fram en digital lösning för de nationella proven, fick detta några konsekvenser. Skolverket kunde inte själva utveckla hela digitala lösningen, utan var helt beroende av att skolorna, skolornas systemleverantörer och fristående integratörer själva tog initiativ och bidrog med sina delar i ett gigantiskt nationellt digitalt pussel.
"Utgå från elevperspektivet"
Sverige har inte heller några nationella register över lärare och elever, så ganska mycket skyddsvärd information skulle behöva skickas från skolans alla huvudmän till Skolverket och bli en inkommen handling.
Skolverket drog så igång sitt DNP-projekt och informerade att alla skolor behöver en IdP, en av DIGG godkänd e-legitimation, ett Eppn samt en provisioneringslösning som helst skulle bygga på SS12000.
"Sätt igång, men utgå från elevperspektivet!". Uppdraget skickades till skolcheferna som ganska omgående skickade det vidare i organisationen.
Några startade DNP-föberedelserna tidigt, men...
Några enstaka skolhuvudmän och leverantörer var tidigt ute och satte upp tekniska lösningar tillsammans, men det stora flertalet hamnade i ett vänteläge. Skolhuvudmännen väntade på it. It väntade på skolhuvudmännen. Systemansvariga väntade på sina systemleverantörer. Systemleverantörerna väntade på Skolverket. Integratörerna väntade på systemleverantörerna och på Skolverket. De huvudmän som startade egna DNP-projekt med stor entusiasm fick pausa dem eftersom tekniken inte fanns att köpa, för att sedan starta om tills de körde fast igen.
”Det stora hindret enligt mig handlade om systemleverantörernas generella ovilja att ge skolorna en öppen och enkel åtkomst till sina egna grundläggande data om elever, skolpersonal, klasser med mer.”
Mars 2024: Skolverkets sista tekniska specifikation
Mycket start och stopp fram tills att allt plötsligt tog fart. I mitten av mars 2024 släpper Skolverket sin sista tekniska uppdatering och börjar närma sig en stabil leverans av tekniken. Det har länge gått att sätta upp teknik för inloggning, men innan mars 2024 hade väldigt få lyckats överföra sina användaruppgifter till provplattformens användarkatalog. Det skylldes mycket på Skolverket har varit sena med sina leveranser, men det stora hindret enligt mig handlar om systemleverantörernas generella ovilja att ge kunderna fri åtkomst till sina egna grundläggande data om elever, skolpersonal, klasser med mera. Krav på interoperabilitet kommer att öka i betydelse i framtida upphandlingar av skolsystem.
Alla har kommit olika långt
Vi är i skrivandes stund mitt uppe i genrepet. Vissa har kanske helt valt bort att genomföra bedömningsstödet, trots att de är klara tekniskt. Andra är inte riktigt redo.
Vad kännetecknar de som inte har gått i mål? Vi har fortfarande de många små huvudmännen som saknar resurser och digital förmåga. De väntar fortfarande på en enkel lösningen de kan satsa på. Vi har de med ett skolsystem som inte kan dela data med andra system, och som förmodligen behöver bytas ut. Och vi har de som har tappat kompetens och har svårt att komma igång igen. De kämpar på och alla kan lyckas.
De som har börjat använda övningsprovet eller delproven i bedömningsstöden stöter på en del barnsjukdomar i nedlåst läge för eleverna och de märker av att det mesta behöver lösas på plats av läraren i klassrummet. Elever blir insläppta i provet olika snabbt och det händer saker som man behöver lösa för första gången. De flesta är dock glada att de hade möjlighet att använda provplattformen och börja lära sig hur den fungerar.
Senare i höst är det skarpt läge för gymnasiet och då måste rutinerna sitta.
Vänta inte, utan börja göra saker som tar er framåt.Ta del av alla webbinarier, DNP-nätverk och all erfarenhet som har byggts upp.Ta hjälp av en leverantör som har erfarenhet av att analysera förutsättningar och ge konkreta förslag på vägar framåt.Involvera en bred grupp bestående av rektor, it, lärare och skoladministratörer. Använd resurserna klokt och sätt siktet högre än att ”bara klara DNP”.
