Höstterminen 2024 ska Ånge kommun genomföra sina första digitala nationella prov och insåg därför att de behövde få en bättre bild av både kunskapsläget på skolorna och hur digitala verktyg och tjänster används i undervisningen.
– För att eleverna ska få en adekvat digital kompetens måste ju skolpersonalen ha det – och vi i skolledningen måste också ha det. Det är katten på råttan och råttan på repet, så att säga, för att eleverna ska få ut det bästa möjliga av sin utbildning, säger utvecklingsledaren Ann-Christine Sundqvist Gunnar.
För att inte behöva göra en grov uppskattning av läget, utan verkligen veta, fattades beslut om att göra en grundlig kartläggning i form av en enkät, som utformades och analyserades av Atea. Ånge kommun bestämde sig också för att genomföra kartläggningen i alla skolformer: förskola, grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.
– Förskolan har ingen direkt koppling till de digitala nationella proven, men det är ju där vi bygger grunden. Därför kändes det jätteviktigt för oss att ha med dem. Vi jobbar ju med en röd tråd genom hela verksamheten, säger Ann-Christine Sundqvist Gunnar.
Både förväntade och överraskande resultat
Kartläggningen genomfördes vårterminen 2023 och bestod av ett onlineverktyg med frågeställningar kring fem huvudområden: arbetssituation, kompetens, undervisning, pedagogisk utveckling samt styrning och ledning.
Resultatet presenterades vid en workshop, där alla i ledningsfunktion från förskola till vuxenutbildning deltog. Gemensamt jobbade de fram förslag på kortsiktiga mål och aktiviteter att genomföra under det kommande året. Samtidigt lades grunden till mer långsiktiga strategier för det digitala arbetet.
Enkäten innehöll både förväntade svar och sådant som var mer förvånande.
Stor efterfrågan på it-stöd och guidning i apputbudet
Förskolelärarnas skattning av sin egen kompetens stämde väl överens med skolledningens bild. Däremot var det mer överraskande att det fanns en stor efterfrågan på ett närmare it-stöd och bättre guidning i det stora apputbudet. Detta önskemål har redan resulterat i en ny satsning: en förskollärare har projektanställts för att jobba kommunövergripande med digital teknik i förskolan.
Inom grundskolan efterfrågade pedagogerna mer kollegial tid att sitta tillsammans för att utforska eller jobba med digitala verktyg, för att på så sätt lära av varandra. På lågstadiet önskade man också större tillgång på digitala enheter, då det bara finns ett fåtal att boka.
Vi kan hjälpa er att genomföra en nulägesanalys i skolans verksamheter för att identifiera den digitala kompetensen i det pedagogiska arbetet.
– Vi har tagit ett övergripande beslut om att öka antalet datorer och paddor. Det framkom också att man på vissa ställen vill öka antalet digitala läromedel. Vi har skolor där man redan i dag bara använder digitala läromedel, men här handlar det om att öka jämlikheten och höja lägstanivån, säger Ann-Christine Sundqvist Gunnar.
– Vi vet att man inte ökar den digitala kompetensen enbart genom att köpa in hårdvara. Den måste också användas på ett pedagogiskt sätt. Därför måste vi även skapa tillfällen för personalen att prata med varandra om hur de ska använda digitala läromedel. Vi jobbar med flera parallella spår just nu för att få det här att fungera, tillägger skolchefen Kent Ylvesson.
I enkätsvaren betonades också vikten av att datorer och program alltid fungerar när de ska användas. Lika viktigt är det att säkra stabiliteten i kommunens nätverk, vilket sker genom upprepade stresstester. Vad händer om alla elever trycker på play på datorn samtidigt?
Stor spridning på den digitala kompetensen
Kartläggningen visade tydligt att den digitala kompetensen inte är jämnt fördelad inom organisationen. På vissa ställen är kunskapen hög, på andra något lägre, och i de förstnämnda fallen bygger det ofta på enskilda individer som kan och vill extra mycket.
– Som pedagog måste du ha en grundtrygghet som gör att du vågar testa och genomföra digitala moment i undervisningen. Vi vet att det finns en stor spridning på kompetensen, men vi kan också ta hjälp av dem som kan lite mer för att stötta dem som behöver extra stöd, säger Ann-Christine Sundqvist Gunnar.
Skolledningen och rektorerna har ett stort ansvar för att skapa en mer likvärdig digital kompetens inom kommunens skolväsende. Kent Ylvesson framhåller att det finns behov av både en övergripande digital strategi och mer lokalt anpassade strategier på de enheter som är berörda av de digitala nationella proven.
Att samverka är självklart
Enligt Ann-Christine Sundqvist Gunnar och Kent Ylvesson gjordes kartläggningen vid rätt tidpunkt, i relativt god tid inför de första digitala nationella proven. De anser också att Atea gav ett bra stöd under hela processen.
”– Vår digitaliseringsstrategi behöver bygga på både vad vi gör i dag och vad vi tror att vi behöver göra framöver för att stötta vår personal så de kan utföra ett bra jobb.”
Framgångsfaktorer, som bidrog till en hög svarsfrekvens, var dels att svarstiden förlängdes under kartläggningens gång, och dels att rektorerna avsatte tid för medarbetarna att svara på enkäten.
– Det är väldigt enkelt att skicka ut undersökningar, men det är inte lika enkelt att få alla att svara. Det är ju inte självklart att man sätter sig ner i lugn och ro med en enkät, när man har allt annat som väller över en. Därför såg rektorerna till att personalen fick möjlighet att göra det under kollegiala träffar, säger Kent Ylvesson.
Nästa steg är att ta fram digitaliseringsstrategin. Ånge kommun utesluter inte ett fortsatt samarbete med Atea, men oavsett är samverkan vägen framåt. Nyligen skapades en ny gemensam it-organisation med grannkommunen Sundsvall.
– Det finns mycket att göra och det är naturligtvis den stora utmaningen. Som liten kommun har vi inte själva all den expertis som behövs. Däremot har vi en stor fördel i våra extremt snabba kanaler direkt ut i våra verksamheter. Vi från skolledningen träffar rektorerna ofta och då blir ju digitaliseringsstrategin en viktig del i diskussionen. Så närheten är vår styrka, säger Kent Ylvesson och fortsätter:
– Vår digitaliseringsstrategi behöver bygga på både vad vi gör i dag och vad vi tror att vi behöver göra framöver för att stötta vår personal så de kan utföra ett bra jobb. Som jag ser det har vi väldigt goda förutsättningar att skapa de här röda trådarna inom vår organisation.
- Involvera ledningsfunktionerna tidigt. I slutändan är det rektorerna som kommer att stå där och tala om för medarbetarna att den här undersökningen är viktig för organisationens utveckling. Därför är det viktigt att de själva är med på tåget tidigt och inser betydelsen.
- Var tydlig med vad kartläggningen kommer att innebära. Gå igenom processen steg för steg med ledningsfunktionerna, så att de känner en trygghet och förstår vad det hela går ut på. Då blir det lättare för dem att i nästa steg förmedla budskapet vidare till övriga medarbetare.
- Ge medarbetarna förutsättningar att delta. Att bara skicka ut en enkätundersökning garanterar inga svar. Avsätt särskild tid för dina medarbetare att svara på frågorna och, om så behövs, tveka inte att förlänga svarstiden.
- Skapa förståelse för nyttan. Det är viktigt för skolpersonalen att förstå att det i slutändan är eleverna som får glädje av kartläggningen. Det finns inget egenvärde för skolledningen att veta vilka medarbetare som kan vad. Nyttan ligger i att våra barn och unga får en bra och likvärdig utbildning.
- Ta hjälp. Du klarar mycket själv, men det är långt ifrån säkert att du har rätt kompetens eller tid för att genomföra en omfattande kartläggning. Det finns andra aktörer med mer erfarenhet och resurser. Var inte rädd för att be om deras stöd. Det höjer bara på kvaliteten på undersökningen.
**************************
Text: Johan Bentzel
Foto: Per Olert
**************************
Kent Ylvesson, Skolchef Ånge kommun.
Ann-Christine Sundqvist Gunnar, Utvecklingsledare Ånge kommun.
IKT-kartläggning för skola
Idag vet vi att tekniken i sig inte förbättrar resultaten i skolan eller förskolan. Det krävs kompetensutveckling för lärare, pedagoger och rektorer för att nyttja digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. För att kvalitetssäkra utvecklingen genomför vi en nulägesanalys i skolans verksamheter för att identifiera den digitala kompetensen i det pedagogiska arbetet.
IKT-kartläggning