Allt har förändrats – ändå är allt som förut 

Några paradoxer 

Vi lever i en tid av informationsöverflöd. Föreställ er tiden för cirka 40 år sedan, när det var betydligt svårare att tillgå information – inget internet, inga mobiltelefoner. Läraren var den självklara kunskapskällan i klassrummet, men så ser det inte riktigt ut längre. Vårt samhälle har gått från en situation präglad av informationsbrist till en verklighet där vi ständigt omges av ett överflöd av information. Men det är viktigt att skilja på ett överflöd av information och ett överflöd av kunskap. 

Hur mycket har vi egentligen förändrat våra institutioner och strukturer för lärande för att anpassa oss till detta nya landskap av informationsöverflöd? Och hur kan vi stödja ett lärande som leder till en högre kunskapsnivå? Kan vi inspireras av Indien, där alla elever har innovation och design thinking som en del av sin läroplan.

För att citera från boken "Learning in a time of Abundunce"

 “We don't know what to do at the information abundance party” 

Den snabba tekniska utvecklingen  

AI är idag en: 

• En global politisk fråga 
• En samhällsfråga 
• En etisk fråga 
• En hållbarhetsfråga 
• En existentiell fråga 
• En framtidsfråga

AI och andra tekniska fält i samverkan skär igenom alla samhällsstrukturer och beteenden. Vi lever i en tid av exponentiell förändring på flera fronter. 

Väldigt många organisationer, länder,mindivider fortsätter dock med "Business as usual” och utmanar inte befintliga strukturer, beteenden och arbetssätt. 

I en värld där vi upplever exponentiella förändringar är det ohållbart att upprätthålla beteenden som tidigare varit framgångsrika. Många organisationer fortsätter att arbeta på ett linjärt sätt – först A, sedan B, därefter C, och så vidare. Detta arbetssätt är dömt att misslyckas i dagens snabba tempo, eftersom det leder till förändringar som är för långsamma, för kostsamma och snabbt blir irrelevanta.  

Eller att vidhålla ledarskapsstrukturer som är hierarkiska och homogena, vi vet genom forskning att det är genom mångfald vi har en möjlighet att få in olika perspektiv och därmed förutsättningar att navigera och agera i en snabbföränderlig värld.  

Lite inspiration från Einstein.

"Life is like riding a bicycle. To keep your balance you must keep moving." 

The Black Box  

En central fråga för diskussion kring AI är just frågan om “The Black Box” det vill säga att vi människor inte har kunnat förstå vilka parametrar som en neural network har varit underlag till beslut. Enkelt uttryckt så stoppar vi in massor av data i ett AI-system, sedan får vi ett svar som vi inte riktigt förstår beslutsgrunderna av. Färsk forskning visar en öppning i detta, som många har ansett omöjligt att lösa. 

I sommar läste jag boken “Thinking” som bland annat antyder att det är våra egna hjärnor som egentligen är den verkliga "svarta lådan". 

"Hjärnan, 1,5 kg gelé med konsistens som tofu – kan reflektera över universums oändlighet, rymdens och tidens vidder, och meningen med evigheten.” 

Men varför får den "svarta lådan" inom AI så mycket medial uppmärksamhet, när vi egentligen borde fokusera på att förstå hur våra egna hjärnor fungerar? Vad är det egentligen som styr våra beslut, och hur hänger våra tankar och handlingar samman – om de nu gör det? 

Vi människor har samma hjärna som förut - trots dem snabba tekniska utvecklingen. Allt har förändrats – ändå är allt som förut.

​Beteendeförändring 

Om det verkligen är så som jag påstår – att allt har förändrats, men ingenting är annorlunda – då krävs en beteendeförändring på flera nivåer. Att tala om digital transformation har sina begränsningar när det gäller faktisk leveransförmåga. Att fortsätta som tidigare med samma beteenden när spelreglerna och omvärlden ständigt förändras, leder sällan till framgång.

Vi har gott om bevis och erfarenhet för att tekniken i sig inte löser alla problem. Det är inte tekniken som kommer att lösa våra samhällsutmaningar, utan det är vi själva som måste ta ansvar. Kvaliteten på våra tankar påverkar kvaliteten på våra handlingar och beteenden.

Detta väcker många frågor: Vems beteende behöver förändras, och hur skapar vi de rätta förutsättningarna för att möjliggöra förändringen?

I en värld som förändras snabbt gäller detta oss alla – individer, organisationer och länder. I en alltmer komplex verklighet behöver vi utmana våra egna tankemönster och beteenden för att förstå världen bättre och därmed kunna fatta klokare beslut.

En grundförutsättning för beteendeförändring är ökad kunskap, som kan leda till en djupare förståelse för behovet av att förändra vårt sätt att agera. Vi måste också arbeta med metoder och koncept som visar hur vi kan handla och skapa på nya sätt. Dessutom måste vi förbättra vår förmåga att tänka och samarbeta tillsammans.

Några beteendeförändringar som vi bör fokusera på:

• Gå från att bara prata om förändring till att faktiskt genomföra den – mer fokus på handling.  
• Skifta från att arbeta i homogena grupper till att samarbeta i heterogena team, som ger fler perspektiv och bättre lösningar.  
• Byt från linjärt processarbete till att arbeta med processer parallellt, för att öka effektiviteten och anpassningsförmågan.

Så här kan man arbeta inom AI-fältet med parallella processer: Starta flera projekt samtidigt och låt dem dra nytta av varandras lärdomar och synergier. 

Ett koncept som vi på Atea arbetar mycket med är AI-hackathon. Genom AI-hackathon visar vi organisationer hur en förändring i arbetssätt kan skapa engagemang, främja kreativitet, höja kunskapsnivån och, inte minst, förbättra leveransförmågan inom korta tidsramar. Från idé till produktion på 3 månader som går att skala snabbt. 

Ett annat sätt att säga detta är att vi behöver bli mycket bättre på att arbeta proaktivt, växla upp, växla om, stanna upp och spring fort fram samtidigt - en paradox helt enkelt. 

Ni har säkert hört talas om det “The Black Swan effect”. 

"An event almost impossible to predict, but in hindsight understandable”"

Livet är lättare att förstå i efterhand men vi får inte glömma att livet måste levas framåt.

Att tänka på tills vi ses igen… 

• Hur jobbar din organisation med beteendeförändringar? 
• Vilka strukturer utmanar du i din organisation? 
• Vilka strategier har din organisation för att arbeta mer proaktivt? 
• Vilka paradoxer ser du i din organisation? 

Slutord 

Jag avsluta med ett citat från Thinking  

”Understanding human nature is going to change the way we think and change the way we respond to real issues in  the world."