Så blir ditt datacenter effektivare och mer klimatsmart

Under den senaste tiden har det hänt mycket inom hållbarhetsområdet i EU med både nya och skärpta direktiv. EU:s gröna giv driver på. Så även målsättningen att fram till år 2030 minska klimatutsläppen med 55 procent jämfört med 1990 års nivå. Direktiven riktar sig i flera fall särskilt in på datacenter, både vad gäller rapporterings- och effektiviseringskrav.

Det är inte alltid lätt att veta exakt hur olika direktiv och standarder förhåller sig till den egna verksamhetens hållbarhetsmål eller hur ett datacenter kan byggas så hållbart och resurseffektivt som möjligt.

Anders Rönnberg, Concept Manager Hybrid Platforms på Atea. 

Därför erbjuder Atea omfattande tjänster som ger rätt stöd genom hela resan, från att förstå och uppfylla de strikta rapporteringskraven till konkreta hållbarhetsåtgärder.

– Vi är en komplett leverantör. Det betyder att vi kan ta ett helhetsåtagande. I grunden handlar det om att vägleda organisationer från där de är i dag till ett önskat läge, säger Anders Rönnberg, Concept Manager Hybrid Platforms på Atea.

Fler och skärpta rapporteringskrav

Det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) skapar en striktare och tydligare struktur för hur företag ska hållbarhetsrapportera. Vilka aspekter som ska ingå i en sådan rapport kan skilja sig åt beroende på organisationens väsentlighetsanalys, men klimat är obligatoriskt för samtliga.

– Tidigare har bolag rapporterat sina utsläpp och sin energianvändning. Nu blir också rapportering av utsläppen i värdekedjan obligatorisk. Det innebär att även inköpt hårdvara och molntjänster ska rapporteras. Dessutom måste du ange vilka åtgärder som har vidtagits för att minska klimatavtrycket, säger Maria Vuorelma, Sustainable Business Developer på Atea.

Maria Vuorelma, Sustainable Business Developer på Atea. 

En tillkommande paragraf i den senaste uppdateringen av EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) innebär också rigorösare rapporteringskrav för datacenter.

Alla som har ett datacenter med en effekt på minst 500 kilowatt måste lämna rapporter om sin energiprestanda och vattenfotavtryck. Enskilda medlemsländer med högre hållbarhetsambitioner har dessutom möjlighet att sätta hårdare krav på sina bolag.

– Tyskland har valt en tuffare gräns på 300 kilowatt. Sverige ligger efter med implementeringen, så vi vet ännu inte vad gränsen hamnar på här. Men många har nog inte insett vilka krav som kommer att ställas, säger Maria Vuorelma.

Att missköta sig ger kännbara konsekvenser. I Tyskland ligger bötesbeloppet på 50 000–100 000 euro.

Kraven skruvas successivt åt

EU:s gröna taxonomi listar datacenter som en önskvärd aktivitet i ett framtida klimatneutralt samhälle, eftersom de är en förutsättning för den pågående digitala utvecklingen.

Men det förutsätter att de lever upp till kriterierna i ”European Code of Conduct for Energy Efficiency in Data Centres”.

– Taxonomin säger också att man ska följa den senaste versionen och att en revidering ska ske vart tredje år. Därför är det möjligt att innehållet skruvas åt hela tiden och att du successivt behöver nå en allt högre nivå på din energieffektivisering för att uppfylla kraven, säger Maria Vuorelma.

Effektivt med sammanslagen kapacitet 

Ateas genomlysning av datacentermiljön går grundligt tillväga och analyserar allt från själva byggnaden som datacentret står i till strömförsörjning, nätverk, kylanläggning, val av strömkällor, vilka servrar som används och om utrustningen kan användas mer effektivt.

– Det är inte ovanligt att ett datacenter har fler servrar än vad som egentligen behövs, eftersom många tar höjd för kommande behov. Om samtliga slås på från dag ett står de och drar energi i onödan. Det kostar pengar, samtidigt som det tär på våra gemensamma resurser och leder till högre klimatutsläpp, säger Anders Rönnberg och tillägger:

– Om du i stället konsoliderar och slår ihop kapaciteten, så att antalet servrar kan minskas, får du en högre nyttjandegrad. Du ska ju använda servrarna så optimalt som möjligt.

Att kontinuerligt arbeta med optimering och effektivisering av befintlig hårdvara är en viktig aspekt i hållbarhetsarbetet. Produktionsfasen av hårdvaran innebär nämligen mest hållbarhetsrisker, såväl vad gäller mänskliga rättigheter och klimatutsläpp som påverkan på biologisk mångfald och vatten. Denna påverkan minskar om vi försöker maximera livscykeln på den befintliga hårdvaran där den fortfarande är relevant.

Faktum är att 68 procent av de data som samlas in via olika sensorer aldrig används, enligt en studie från IDC och hårddisktillverkaren Seagate.

– Vi måste bli bättre på att arkivera eller ta bort information som vi inte har nytta av. AI kommer att kräva enorma mängder energi och datakraft men kan samtidigt hjälpa oss med effektiviseringar. Så boven i dramat kan även vara hjälten, säger Anders Rönnberg.

Spillvärmen bör återanvändas

Moderna datacenter med mer beräkningskraft för exempelvis AI-lösningar ger en så pass hög densitet och värmealstring att det blir problematiskt att enbart förlita sig på luftkylning. Teknikutvecklingen gör att vätska kommer att användas i större utsträckning för att kyla servrarna. Det innebär också att värmen som produceras kan återanvändas på ett mer effektivt sätt.

Ett stort problem i dag är att många bara skickar spillvärmen rakt ut i luften. EU ser däremot gärna att den återvinns och det finns många sätt att göra det på. Ett sätt är att koppla ihop sig med det lokala fjärrvärmeverket. Ett annat att leverera värme till växthus för odling av grönsaker. Torkning av biopellets är ett tredje alternativ.

– Alla datacenter har inte möjlighet att koppla upp sig mot ett fjärrvärmeverk. Då kan det fungera bra med ett slutet system. Ett exempel på det senare är Ateas datacenter i Umeå och Trondheim, där spillvärmen värmer både våra egna och andras kontorslokaler intill, säger Anders Rönnberg.

Allt fler kommer att omfattas 

Även om gränsen för rapportering enligt EED skulle hamna på 500 kilowatt i Sverige, och därmed främst omfatta större serverhallar, är det inte säkert att den stannar där. Snarare är det nog mer att betrakta som ett första steg, tror Anders Rönnberg och Maria Vuorelma.

– Vi förutspår att kraven kommer att skärpas och dessutom omfatta allt fler organisationer, så redan nu kan mindre aktörer följa samma principer. I grunden handlar det om att spara pengar och resurser samt att minska klimatavtrycket. Det finns förvånansvärt mycket lågt hängande frukt där ute, säger Maria Vuorelma och tillägger:

– Orsaken till de nya rapporteringskraven är inte att krångla till det för företagen. Syftet är att vi ska gå mot en hållbar framtid och uppfylla Parisavtalets mål, så att vi människor får en dräglig tillvaro på den här planeten. På köpet kan du få en lägre elnota.