Hoppa till huvudinnehåll
Floating Chat Icon Title Floating Chat Icon Text Floating Chat Icon Text
2023-05-02

Svenska organisationer behöver skapa AI-fabriker i verksamheten - inte enskilda AI-projekt

Specialistspaning | Många är ivriga med AI och vill testa och utvärdera möjligheterna – nu, nu, nu. Den energin ska vi ta tillvara på, men i ett sammanhang där man redan från början tar hänsyn till hur man ska realisera det i större skala från start. Om man bara springer, utan att samverka kring AI i sin organisation, och utan en gemensam AI-strategi, blir projekten svåra att skala och få ut i verkligheten. Många kommer att behöva AI-fabriker i verksamheten framöver, hävdar Emil Darrell, erbjudandeansvarig för Hybrid Platforms på Atea, i den här spaningen.

Spaningen i ett nötskal

Revolutionerande AI-tekniker kan effektivisera och förbättra alla delar av samhället, inte minst i den offentliga sektorn. Men för att realisera verksamhetsnytta med AI, räcker det inte med att utveckla ny funktionalitet. Många verksamheter rusar in i det nya utan att jobba efter en tydlig strategi och AI-fokuserade arbetssätt.

Det gör att man missar att ställa frågor som: Vad krävs av it-infrastrukturen? Kan tjänsten skalas? Hur kommer man åt den data som krävs? Är den säker? Är den klassad? Vilken etisk och juridisk hänsyn måste tas? När ni själva har utvecklat en AI-tillämpning och AI-modell, vem tar ansvar för att förvalta och utveckla den modellen i den dagliga driften? AI är så genomgripande till sin natur att det är svårt att lyckas med projekten utan en genomtänkt samverkan mellan verksamheten och it

SPANARE


Emil Darrell är erbjudandeansvarig för Hybrid Platforms på Atea. 

Följ Emil på Linkedin

Vad ni kommer att upptäcka

De som har kommit längst i sin AI-utveckling har upptäckt att AI är en kulturfråga och kräver ett grundläggande förändringsarbete. AI är visserligen teknik, men i bakkant innebär det också att flöden och arbetssätt behöver ändras. Det handlar om att utveckla verksamhetsanpassade "AI-fabriker" där expertis från verksamhet, it och i många fall även tredje part samverkar. Det behövs helhetsgrepp. Nya sätt att jobba på. Stöttning från ledningen. Annars blir det i praktiken omöjligt att AI-transformera verksamheten på bred front, och få fram en mängd banbrytande nya tjänster som går att skala upp.

Projekten kollapsar oftast när frågor om teknisk infrastruktur, ansvar, ekonomi, förvaltning, teknisk kompetens, säkerhet och juridik ofrånkomligen kommer – och då med resultatet att ingen nytta har skapats i verksamheten. Risken blir stor för misslyckanden och att man upplever att pengarna blir kastade i sjön. Utan AI-strategi, och utan nya AI-anpassade arbetssätt i organisationen, finns också stor risk för att ”skugg-it” sprider sig i verksamheten, där externa AI-tjänster nyttjas och kan påverka både säkerhet och kapacitet i it-miljön. 

Pådrivande faktorer
  • De demografiska utmaningarna. Antalet anställda i välfärden behöver öka med 13 200 per år fram till 2029, enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Men det är i princip omöjligt. Ökningen av människor i arbetsför ålder är alldeles för liten. Det konstaterar bland annat Bodil Umegård, chef på sektionen för data och analys på SKR:s arbetsmarknadspolitiska avdelning: "Vi kan liksom inte lösa det här genom att tro att det räcker att utbilda fler, för det kommer inte att finnas tillräckligt många personer", sa hon i en artikel i Dagens Samhälle i fjol.
  • Nytta vs konsekvenser blir allt mer belysta. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, beskrev till exempel i en rapport i januari i år – framtagen tillsammans med Arbetsförmedlingen, Bolagsverket och Skatteverket – potentialen i att använda AI. Nyttan inom offentlig förvaltning beräknas till 140 miljarder årligen. Samtidigt flaggade man för konsekvenserna om satsningarna uteblir; att svensk offentlig förvaltning då "hamnar ännu längrel efter, vilket riskerar svensk välfärd och säkerhet".
  • Den politiska riktningen. Regeringen meddelade i slutet av mars att Vinnova får i uppdrag att öka insatserna i innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering. Programmet bygger på en privat-offentlig samverkan där näringslivet matchar den statliga insatsen krona för krona.

 

Värt att reflektera över

  1. Hur jobbar ni med medvetenheten i organisationen kring frågan hur AI kommer att påverka er verksamhet? 
  2. Hur kommer kunders och medborgares förväntningar på er verksamhet att förändras av att AI blir allt mer mainstream i samhället? 
  3. Hur välutvecklad är din organisations förmåga att realisera AI på bred front? 
  4. Om ni inte tar ett strategiskt grepp om AI nu, kommer ni då att kunna effektivisera i tillräcklig omfattning i den lågkonjunktur vi nu går in i?